Hösten är här och med det även en ny termin för skolbarnen. En termin fullspäckad med alltifrån engelska, till matematik, bild samt hem- och konsumentkunskap, men inte så mycket privatekonomi. Utifrån läroplanen ska privatekonomi ingå som en del av hem- och konsumentkunskap, men enligt en studie som Skolinspektionen genomfört ligger tonvikten främst på matlagning (https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2019/hem--och-konsumentkunskap-i-arskurs-79/). Hem- och konsumentkunskap är dessutom det grundskoleämne som får absolut minst undervisningstimmar.
Tanken är att skolan ska lära barn och unga om frågor gällande privatekonomi, så som vikten av en budget eller buffert, risker med att låna pengar och viktig kunskap att ha koll på som konsument. Men när mer tid läggs på annat och privatekonomi prioriteras bort resulterar det i ökad skuldsättning bland unga. I dagsläget har många unga ett osunt förhållningssätt till konsumtion, vilket lätt kan leda till överkonsumtion.
Ungas skuldsättning påverkar hela samhället
Enligt statistik från Kronofogden var 33 000 mellan 18–25 år skuldsatta 2021, och det gemensamma skuldbeloppet hade ökat med 16 procent från året innan. Den överskuldsättning som finns bland unga idag är inte längre ett individproblem utan något som påverkar hela samhället. Dels för att skuldsatta inte bidrar till konsumtion och skatteintäkter i lika hög grad. Dels för att unga skuldsatta får svårare att ta lån samtidigt som det psykiska måendet ofta påverkas negativt när man har skulder hängandes över sig.
Dessa siffror är ett tydligt bevis på att mer privatekonomi behövs för barn och unga, vilket även många svenskar håller med om. Tre av fyra föräldrar vill att skolorna ökar antalet undervisningstimmar i privatekonomi enligt en undersökning av Sifo på uppdrag av Swedbank. I dagens samhälle är kreditköp och lån oerhört lättåtkomligt och det bör därmed ligga i allmänintresset att utbilda och informera för att barn och unga ska kunna göra välgrundade ekonomiska val.
I podcasten Ekonomi PÅ RIKTIGT pratar Charlie Söderberg och Mathias Andersson om att föräldrar måste ta större ansvar till att prata om ekonomi hemma, oavsett förutsättningar. Däremot har inte alla familjer lika stor möjlighet till det. Av den anledningen är det otroligt viktigt att skolan träder in och fyller kunskapsluckan.
Vi gör vad vi kan
På Sergel har vi märkt att 18 till 25-åringar ofta är starkt bundna till den 25e, när lönen kommer, eller i samband med att studiebidraget betalas ut den sista varje månad. Det finns en direkt korrelation mellan betalningsdatum och betalningsvilja. Sedan ett år tillbaka har Sergel skickat särskilda inkassobrev till 18-25åringar, där vi gör det lätt att lösa sin betalning, till exempel via Swish. Vi ger även goda råd på hur man gör för att inte hamna i skuld.
Med väl underbyggda kreditbeslut, en anpassad och individualiserad betalnings- och kreditprocess samt målsättningen att ytterst få ärenden ska gå vidare till Kronofogden drar vi vårt strå till stacken. Detta i ett försök att hjälpa unga och ta vårt ansvar som kreditföretag. We Care – som är vår fundamentala värdering, blir på riktigt.